För att kunna sörja och tänka på familjen så behöver vi ta tag i vissa saker så att ni kan känna er lugna i en annars svår situation.
Vid dödsfall måste bouppteckning upprättas. Den fastställer dödsbodelägare, efterarvingar samt testamentstagare. I denna ska det lämnas en redovisning av den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Om den avlidne var gift ska båda makarnas egendom redovisas. Dödsbodelägarna är ansvariga att tillsammans förvalta och avveckla dödsboet.
Bouppteckning utgör grund inför kommande bodelning och arvskifte. Det är ett juridiskt dokument och utgör dödsboets legitimationshandling. Inom tre månader från dödsdagen ska bouppteckningsförrättningen hållas och vara skatteverket tillhanda senast månaden därpå. Det går att söka anstånd på inlämningen hos Skatteverket.
Alla har rätt till en värdig begravning, om tillgångar saknas så ska dödsboanmälan utredas och upprättas av socialförvaltningen i den avlidnes kommun. Man kan alltså söka ekonomiskt stöd hos kommunen för begravningen.
Bouppteckningen upprättas utifrån uppgifter av den person som känner boet bäst och som har kontroll över egendomen, den så kallade bouppgivaren. Två utomstående personer, kallade förrättningsman, håller förrättning och kallar till mötet. Efter förrättningen upprättar och undertecknar förrättningsmännen bouppteckningen samt inger den till skatteverket för registrering. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare eller annars ha intresse i dödsboets egendom.
Alla dödsbodelägare, alltså; legala arvingar, efterarvingar och universella testamentstagare, ska enligt lag kallas till bouppteckningsförrättningen i god tid. Kallelse ska göras skriftligen. Dödsbodelägarna måste inte närvara vid bouppteckningen, endast den som uppger boet behöver närvara.
Betala inga fakturor. Alla har rätt till en respektabel begravning, därför ska inga andra räkningar betalas före begravningskostnaden då det är en prioriterad skuld. Kontakta fordringsägaren som skickat faktura och informera att dödsboet saknar medel. Autogiro ska avslutas om sådant finns. Det är viktigt att allt hanteras korrekt så att dödsbodelägarna inte blir betalningsskyldiga.
Även vid dödsfall ska bodelning ske mellan makarna. Den enskilda egendomarna ingår inte i bodelningen. Efter bodelningen fördelas den avlidnes kvarlåtenskap enligt lag och de förordnanden som finns enligt testamente.
Den efterlevande maken kan i vissa fall tilldelas större del av kvarlåtenskapen än vad som tillkommer denne enligt vanliga bodelningsregler. Det är när dennes tillgångar understiger ett visst belopp och man talar då om den så kallade basbeloppsregeln.
För att en efterlevande sambo skall få del av den avlidnes kvarlåtenskap måste ett testamente ha upprättats. Man har ingen arvsrätt som sambo, sambolagen ser endast till gemensamma egendom i form av bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.
Tillgångar ska fördelas mellan arvingarna, detta kallas för arvskifte. Detta sker skriftligen och ska godkännas och skrivas under av alla dödsbodelägare. För att detta ska genomföras måste alla vara överens. Kan man inte komma överens får man ordna med boutredningsman eller skiftesman via tingsrätten. Ersättning till denne utgår i första hand ur dödsboet. Den som ansökt om förordnande av boutredningsman kan under vissa omständigheter bli ansvarig för boutredningsmannens arvode.
Ett testamente skall vara skriftligt och ha två vittnen. Detta är en handling som man löpande ska kontrollera och stämma av så+ att det på grund av ändrade förhållanden inte uppstår oönskade effekter.
